Ett samtalsämne som föll här om dagen handlade om natural horsemanship.
Så många skriver att idag tränade jag "nh" med min häst. Vilket är något jag inte förstår..
Att lägga nh träningen i schema borde väl ligga i vardagen? Något som finns där i varje steg?
Dock tror jag benämnigen att det inte går att utöva nh blir obegriplig och oförstådd om jag ska förklara vad det betyder för mig.
För mig är det något djupare, för mig är det att sätt att se och tala med min häst.
Ett sätt där jag lär mig av min häst, ett sätt där vi båda ska uppleva harmoni tillsammans och känna samhörighet.
Nh är ingen träning för mig. Nh är en filosofi jag använder mig av vid bemötande av hästar. Att se och höra en häst är det viktigaste som finns.
Därför tycker jag det är svårt att förklara och vägleda andra människor utan att ha en relation till individen. Jag kan inte öppna andras ögon och tänkande det måste dem göra själva. Jag kan visa dörren men dem måste ta steget in själva.
Jag tränar aldrig nh, utan min träning med min häst består av vad vi upplever för stunden.
Ett ridpass i skogen eller på banan? Ett lekpass på banan, ett mys och lek pass i hagen, en pratstund i stallet? En tanke och energi lektion på banan eller i skogen? En samvaro med min häst helt enkelt.
Kanske ska jag kalla det busa eller umgås? Jag tror man kommer mycket längre då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar