Genom att lära känna hästen på hästens villkor. Att inte ses som en börda och en jobbig person som varje dag kräver tusan saker av hästen som är jobbigt och som den inte klarar av. Samtidigt som man gör det för sig själv och inte för hästen då kommer man aldrig lika långt som när man har roligt.
Varje dag när jag hämtar min häst ur hagen använder jag mig av så kallad "kravlöstid". Jag ber inte hästen göra nånting så fort den ser mig, jag vill inte ses om en börda och en jobbig person som inte är rolig att vara med. Jag går runt i hagen myser med alla hästarna, pratar kliar och myser med dem allihopa. Jag söker upp dem och ber dem sedan komma fram till mig och hälsa.
Genom det här sättet har jag fått en häst som vill vara med mig och tillslut behövs ingen grimma för att plockas in från hagen. Vi myser gosar går runt lite hagen sen går jag mot grinden med en häst som följer mig vid min sida om jag springer ja då travar han, kompisarna följer efter bakom honom. På så sätt blir vi en liten flock och dem uppskattar mig. Största känslan är att känna att min häst vill ha mig där, när han lika gärna kunde vända och inte följa mig.
Självklart finns det dagar då han känner för att inte alls följa med och det kanske faktiskt inte ens är en bra riddag då? Kanske bara en mysdag i hagen, så tänker allafall jag och jag uppskattar tiden av att "bara" mysa med hästarna i hagen också. Det är underbart.
Sann harmoni leder till äkta vänskap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar