- Veronica
Dagens träning med Lusifer blev löst i gräspaddock med hjälp av litet spö -pekpinne och morötter.
Planen var att träna så mycket som möjligt med fokus på mig och inte saker runt omkring med belöning iform av "gör vad du vill, gräs eller godis".
Vi tränade mycket på inkallningar och stick to me. Tränade på att han skulle följa mig och vilja vara med mig. Vilken han uppenbarligen vill han lämnade inte min sida och så fort jag tog snabbare steg så travade han. Gjorde snabba vändningar och stopp han följde med överallt.
Sen ökade vi på svårhetsgraden iform med att börja träna sidways mot mig och ifrån mig. Det blev mycket för honom att tänka. Och när det blev för mycket sa han " kolla på mig jag kan sticka iväg i full galopp göra glädjesprång springa till grinden sen återvända till dig " ;)
I det här läget tappar man ofta tålamodet då man tappar kontakten med hästen. Enligt mig är det bara att fortsätta, inte bestraffa. Bara hålla tålamodet, vänta, berömma och fortsätta motivera. Ofta för oss människor blir vi frustrerade att hästarna inte gör det vi vill att dem ska göra och jag tror även hästarna förväntar sig den här frustrationen hos oss som gör att vi tappar tålamodet.
Idag bara var jag och väntade ut honom. Vilket gjorde att varje gång han stack så stannade han där några sekunder sen insåg han att det var roligare att hänga med mig.
Stolt över mig själv, har aldrig lyckas hålla humöret och tålamodet uppe så här länge som idag! :)
Mellan övningarna tog vi små pauser och lekte, stegrade lekte och gjorde snabba vändningar i med glädjeskutt. Hhah grymt söt häst, måste få det här på film nån dag!
Underbar dag! Känner att jag själv utvecklas för varje dag! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar