Varma fina ord!

- Veronica

Jag har fått höra många fina varma ord från underbara vänner dem senaste dagarna. Tack!

Red ut med en kompis här om dagen som jag red ut med från start när jag fick Lusifer. Vi blickade tillbaka till våra första turer tillsammans....  varje gång fick hon komma och plocka upp mig och Lusifer då hon och hennes häst står 20 min bort från oss och vi kom inte från gården. Alla gångerna vi provade med att jag skulle rida först och prova trava/galoppera men det resulterade bara till att Lusen vägrade gå. Eller alla dem gångerna då vi kört fullfart på ängar för jag så gärna velat galoppera på min häst.
Och nu här om dagen.... då är det jag som rider först jag som rider till henne... jag som vägleder oss i rätt gångart, min häst som ger trygghet till andra hästar och går igenom eld och vatten...

Ofta tänker man inte på framstegen man gör tillsammans med sin häst, ofta ser vi bara nackdelar eller saker vi måste klara av. Men det är guld värt när folk uppminner en om hur det brukade vara och vilka steg man tagit framåt i livet, tillsammans. Man blir stolt, stolt över sig själv och sin häst!

Alla gånger jag tvekat undrat vad fan jag håller på med och undrat varför man valt att hålla på med hästar eller varför man inte kunde få en "vanlig" häst som alla andra?
Jag trodde inte heller tillräckligt på själv och många tårar man fällt i ilska, besvikelse eller ren glädje.

Självförtroende är en svårgrej när man pratar om hästar tycker jag. Antigen ser man skryt folk med värsta självförtroendet eller där jag själv skulle placera in mig. Den som gärna är tyst och berättar om något om någon frågar. Jag tror man kommer längre om man tror på sig själv men kämpar för det istället för att ta det man har för givet, att man kan allt redan. För man blir aldrig fullärd!

Hästar är något oerhört speciellt! Glöm aldrig att blicka bakåt och se vad ni gått igenom tillsammans, då inser du hur speciell just du är! <3

Lusifer första dagen hemma hos mig.