Läste en intressant fundering om det här med natural horsemanship och det handlade om precis vad som pågår i mitt huvud just nu!
Jag har börjat ifrågasatt mycket med det här natural horsemanship hur man ska hantera hästen.
Mycket av funderingarna går är det verkligen rätt och vill min häst det här, är han lycklig så?
Är verkligen natural horsemanship vägen till hästens hjärta att kunna samspela i harmoni?
Jag tycker inte det finns någon benämning över hur man ska samspela. Samtidigt som det finns så många olika delar, program och träningstyper/människor inom nhn. Så mycket man ska följa och så mycket man inte får följa.
Jag tror vägen till hästens hjärta och lycklighet är öppenhet. Lyssna!
Dem tankar som snurrat i mitt huvud den senaste tiden är det här med överdominering om att man ska vara högre i rang än hästen. Ska det verkligen vara så?
Jag känner att det inte riktigt fungerar... all den här negativa förstärkningen i olika steg. Visst det är bra man ger hästen en negativ försträkning som sedan leder till eftergift eller mys. Men ändå ska det hela tiden vara så att vi säger vad hästen ska göra.
Kan inte hästen få vara självständig? Med egna val, rättigheter och möjligheter? Vad ger oss rätten till att "äga" en annan på det viset det ibland blir. Återigen hästen vill bli sedd, hörd och älskad precis som oss.
Visst det är fint med hästar som gör allt som vi säger m.m. Men sen då? Vad händer efter det. Ska hästen bara följa. Kan vi följa hästen?
Det jag vill ha är ett samspel inte dominering att jag är högst. Jag skulle vilja samspela i harmoni genom att jag och min häst ger och tar, vi vägleder varandra genom att jag visar och ger förslag och han likaså. Ofta är det inte så. Ofta är det mina förslag som gäller och inte hans. Vill ha en förändring på det.
Hur ser en lycklig häst ut? När ska man få nyckeln ända in, när ska man lärt känna hästar på djupet för att kunna kommunicera rätt?
Jag vill att hästen ska vilja vara med mig oavsett. Jag vill aldrig tvinga till kontakt eller närhet det ska falla på plats som ingenting annat var möjlig. Liksom vi är ett, helt naturligt.
Sen läser man om telepati. Hur fungerar det och vad är sant? Delvis tror jag på vissa saker. Men allt blir ju så negativt och vart finns glädjen då om allt är dåligt?
Det här tynger ner mig för det är så mycket tankar, val och möjligheter.
Det är svårt att förstå sig på hästar på djupet allafall om man vill komma så nära och göra sin häst så lycklig som man bara kan.
Jag tror nyckeln fortfarande är att bara leva i nuet och bara vara med sin häst. Ingen press och ingen stress.
Sen tror jag aldrig man ska följa benämningen du måste göra så och får aldrig göra så. Vi måste även våga släppa ordet dominans och våga följa hästen.
Var öppen när du är med din häst, våga prova nya saker för att se nya möjligheter. Vilket jag verkar ha svårt med.
Kämpar med det här fortfarande.... att kunna kommunicera med hästar på rätt sätt .Kanske inte alltid nh är den vägen ifall man vill nå ännu högre höjder.
Ibland skulle det vara skönt om hästar kunde prata....
Kanske kommer jag inte få svar på min fråga förens jag nått mitt slut i livet. För man blir ju aldrig fullärd!
Vad tycker ni? Är det någon som går runt med samma tankar som mig eller helt tvärt om?
 |
| Vilken "nh" är det rätta vägen för ömsesidig kommunikation? |
Jag håller med dig. Problemet är att NH som begrepp har blivit en industri och har därför förlorat sin usprungliga betydelse, vilket jag tror du behöver gå tillbaka till. NH är att förstå att hästen inte tänker som vi, den har inte samma intressen som vi. Den har en annan attityd som vi. Vad som gör hästen lycklig är helt enkelt bekvämlighet och trygghet. Det är vad en lycklig häst är. Det är vad de strävar efter. Oavsett vilken utrustning du har, vare sig det är ett rep, ett bett, en repgrimma eller en pinne du använder dig av för att dominera hästen för att få den att göra som du vill, så är det inte den ursprungliga NH. NH är att förstå hästen, och kunna kommunicera med den så att den förstår dig. Så ATT man får ett samarbete. Så att man blir partners. Så att båda vill vara med och göra saker tillsammans. Så att man faktist kan ha KUL tillsammans, på hästens villkor. Man får aldrig någonsin glömma att sätta hästens intressen först. Gör ingenting MOT hästen, gör det FÖR hästen. Sedan vill jag tillägga att rangordning existerar bara hos djur i fångenskap, så länge din häst upplever sig vara i fångenskap, kommer du behöva ha en rangordning och där kommer Naturlig HÄSTHÅLLNING in i bilden. Så länge det finns en rangordning i flocken, så upplever din häst det som en nödvändighet. Vill du ha harmoni, börja i rätt ände, det liv hästen har när du inte är där, vilket är ungefär 80 % av dens liv. Kram på dig Verre, du är klok! / Elina
SvaraRadera